← KUNSKAP

Vad är smärta?

De flesta av oss har lärt oss att smärta betyder skada: ju ondare det gör, desto mer har gått sönder. Så enkelt är det inte. Smärta är en upplevelse, inte en sak, och den säger mer om hur hotad kroppen känner sig än om hur skadad den är.

Det finns inga smärtreceptorer

I kroppens vävnader finns nociceptorer. De kallas ofta smärtreceptorer, men varnings- och hotreceptorer är ett bättre namn, för det är vad de är. De reagerar på tryck, drag, värme, kyla och kemiska förändringar som skulle kunna vara skadliga, och skickar en signal uppåt.

Den signalen är inte smärta. Den är en rapport: här händer något. Smärta blir det först om hjärnan bedömer att det som händer är tillräckligt hotfullt.

Hjärnan väger in sammanhanget

När hjärnan bedömer hotet tittar den inte bara på hur stark signalen är. Den väger in omständigheterna, tidigare erfarenheter och vad det som har hänt betyder för dig.

Därför kan samma skada bli väldigt olika för olika människor, och för samma människa vid olika tillfällen. Något som händer i en skrämmande eller känslomässigt tung situation, eller som du lägger stor vikt vid, kan sätta djupare spår än en större skada som bara var en skada.

När sköldarna är nere

Det spelar också roll hur du mår när det händer. Det gör olika ont att sparka tån i soffan en dag när du är pigg och glad och en dag när allting är dåligt. Soffan är densamma, och tån också. Är du utvilad och trygg tål du mycket. Är du sliten, stressad eller redan belastad av annat är sköldarna nere. Då kan en liten sak uppfattas som ett hot, och ett problem uppstå av något som en annan dag hade gått obemärkt förbi.

Vad hjärnan gör när den uppfattar ett hot

När hjärnan säger fara vill den försvara dig eller få dig därifrån. Smärta är ett sätt att göra det. Men den har fler:

Allt det här är försvar. Det är inte fel på kroppen. Den gör det den är byggd för.

Feltolkningar på linan

Oftast fungerar systemet bra. Du skär dig i fingret, det gör ont, det läker, det går över. Men ibland blir det fel i tolkningen. En signal från en struktur uppfattas som mycket större än den är, och hjärnan fortsätter att säga fara fast vävnaden har läkt eller aldrig var allvarligt skadad.

Så kan mycket av den långvariga smärtan förklaras: larmet har fastnat i påslaget läge. Hellre en varning för mycket än en för lite.

Smärta är inte samma sak som skada.

Smärtan är verklig

Det här betyder inte att du inbillar dig. All smärta skapas i hjärnan, också den du känner när du bryter benet. Din smärta är lika verklig oavsett vad röntgen visar. Det som skiljer är vad den beror på, och därmed vad som kan hjälpa.

Vad det betyder för behandlingen

Om smärtan beror på att kroppen uppfattar ett hot, räcker det inte alltid att behandla stället där det gör ont. Då gäller det att hitta vad nervsystemet fortfarande reagerar på, till exempel en gammal skada, ett ärr eller en led som en gång tog stryk, och ändra hur kroppen uppfattar det.

När hotet minskar behöver försvaret inte längre finnas där. Då följer övningar, så att kroppen får vänja sig vid att använda det den har undvikit.

Det är ett annat håll att komma från, och för många är det just det som har saknats. Kom in, så undersöker vi om det är något jag kan hjälpa dig med.

Du kan komma direkt till mig, oavsett om smärtan är ny eller gammal. Som legitimerad fysioterapeut gör jag en första bedömning, och ser jag något som bör utredas av läkare hjälper jag dig vidare dit.

Har du haft ont länge utan att få någon förklaring? Då går vi igenom din historia tillsammans.

Boka tid
Jakob Jabeskog, leg. fysioterapeut · Åre Fysio